Soprummet

Soprummet verkar vara många bostadsrättsföreningars sorgebarn, och vårt är inget undantag: Även om 90% av medlemmarna i föreningen sköter sig perfekt så kan det fortfarande bli bättre. Det handlar dels om att inte ”glömma” att vika/trycka ihop kartonger och annat emballage så att även grannen får plats med sina sopor, dels att inte sabotera återvinningen genom att slänga saker i fel kärl, och dels om att inte dumpa grovsopor i soprummet därför att man inte vill ha besväret med att åka ut till sopstationen.

Styrelsen varken vill eller kan agera sop-polis. Det enda vi kan göra är att uppmana även de resterande 10% att i fortsättningen agera så att det gynnar grannsämjan och miljön. Ni som redan viker ihop era kartonger och åker till sopstationen med era grovsopor; stort tack, och ”keep up the good work”! Ni som vet med er att ni inte är lika noga; skärpning! Här nedan några fakta och tips som förhoppningsvis kan bidra till motivationen:

Du gör skillnad
Många små bidrag summerar sig till stora resultat: Om vi i Sverige skulle lämna alla kapsyler till återvinning, skulle metallen räcka till för att tillverka 2 200 nya bilkarosser varje år. Att återvinna aluminium sparar 95 procent av den energi som annars behövs för att göra helt nytt metall. Återvinning av stål, som används i exempelvis konservburkar, sparar 75 procent av energin jämfört med produktion från järnmalm. Glasförpackningar kan återvinnas hur många gånger som helst utan att kvalitén försämras. Då sparas råvaror som sand, soda och kalk, råvaror som finns i begränsad mängd. Det går också åt mindre energi för att återvinna glas än att göra nytt glas.

Ett ton returpapper motsvarar ungefär 14 träd. Det spar också energi att använda gammalt papper för att göra nytt, jämfört med att använda ny träråvara. Omkring sju gånger kan papper återvinnas. För varje kilo plast som återvinns spar vi en liter olja och två kilo koldioxid. I Sverige använder vi ungefär 17 kilo plastförpackningar varje år, per person. Tidningspapper görs av massaved från träd. Pappersfibern kan användas till nytt papper fem till sju gånger. När bruken tillverkar papper av returfibrer istället för färskfibrer så går det endast åt en tredjedel av elenergin. Återvinning av förpackningar är miljömässigt bra, det sparas både energi och material. Den miljöbelastning som uppstår av extra transporter motiveras av de miljövinster som uppnås.

Rätt sak på rätt plats – kolla skylten ovanför kärlet
Det går bra att lämna mindre mängder vanligt skrivpapper i tidningsåtervinningen. Saker som målarfärg, gammalt nagellack och sprayburkar är farligt avfall och ska lämnas till miljöstation eller återvinningscentral. Lägg inte kuvert i pappersinsamlingen. Limmet på kuverten löses inte upp i processen i pappersbruket utan klumpar ihop sig. Det resulterar i sämre papperskvalitet eller i värsta fall makulering. Samma sak gäller så kallade Post-It- lappar. Genom att lägga kuvertet och liknande i soppåsen kan det istället energiåtervinnas.

Såväl dvd- som cd-skivor, inklusive fodralen, ska slängas i vanliga soporna.

Bag-in-box: Kartongen ska i pappersförpackningar, påsen i plastförpackningar.

Här finner du en sorteringsguide från VA Syd 

Är du osäker, släng i hushållssoporna (dock ej metall), eftersom det mesta går att förbränna.

Textil
Från 1 januari 2025 är alla skyldiga att sortera ut textil separat, det får inte längre kastas i restavfall eller brännbart. Du kan lämna både hel och trasig textil på alla Sysavs återvinningscentraler. Textil som inte kan återanvändas sorteras utifrån fibertyp och färg och går vidare till materialåtervinning. Där kan du kan lämna kläder, hemtextilier och sängkläder (både helt och trasigt), hattar, väskor och mjukisdjur. Självklart kan man även lämna hela och rena kläder, accessoarer och tyger till second hand eller välgörenhet för återbruk.